Gullholmen I

Tog oss till slut till Gullholmen. Diverse felkörningar i höjd med Göteborg. Så är det alltid. Min hjärna fattar inte alls vägarna i Göteborg med omnejd. Nåja. Nu har jag rest. Andats och tänkt på Clouseau.

Och Gullholmen är väldigt vackert. Barnen är glada och tycker det är ett äventyr. Inga bilar på ön. Skönt. Bilen är nog den sämsta uppfinningen någonsin. Näst efter mobiltelefonen och kalsongerna.

Jag trodde i min okunskap att ön skulle bestå av Bohusgranit, men nej, det är gnejs. Jag tycker att gnejs är den vackraste bergarten trots att den är så vanlig. Framförallt vacker när den är så blottad och väderbiten som på Gullholmen.

Vilka veck!

Och så Harry så klart. Den blå flodhästen.