måndag 20 oktober 2014

rikardask.se

Hej där!

Det här är det sista inlägget på Sjörövarhatten. Nu har jag istället en hemsida med en blogg på:

http://www.rikardask.se

Välkommen att segla dit istället.

Kapten Ask

tisdag 14 oktober 2014

Världen är som en bok

Skrev hemma idag. Svårt. Blir rastlös, ofokuserad. Behöver kappsäcken med fladdermusen, kilometerna i benen. Vanesak tänker jag. Så testar ett tag till. Men inte imorgon då har jag min roadtrip dag. Tränar mig på att resa. Läste att världen är som en bok, reser man inte läser man bara första sidan. Bullshit kanske men det är en liten utmaning för den som får ångest av att resa. Imorgon ska jag hela vägen till Malmö. Skriva. Sälja LP. 

Kattmamman och Stora Trollet bakar (båda bilderboksmanus) är klara att lämnas till förlaget. Sker på torsdag.

måndag 13 oktober 2014

Månkatten, Britt G och Modiano

Britt G Hallkvist-utställning i foajén till mitt kontor (UB1) idag. Fina grejer. Har nog läst hennes översättning av Biilbo (eller Hobbiten som nyare varianter kallas) ett tiotal gånger. Lika bra varje gång. Och bäst är versionen med Tove Janssons teckningar.


Jag skriver vidare på Snodden och Månkatten men har hamnat i en osäkerhetsvirvel. Snodden har äntligen träffat Månkatten på riktigt. Och vad händer då? Jag drar i olika trådar, fantasin snurrar iväg, men än har jag inte hittat rätt. Hur är Månkatten? Är han en typiskt arrogant katt eller vad? Varför har han sökt upp Snodden? Är det pga av gummibollen? Den mångula? Många frågor som jag söker svar på. Och en hel del av dem kommer jag inte veta svaret på. Utan det blir eventuella läsares uppgift. Jag tror som Modiano, att författaren i stora delar är blind inför sin text. Läsarna vet ofta mer.

torsdag 9 oktober 2014

Mumbojumbo i köket

Idag satt jag hemma och skrev. I köket. Rastlös blev jag. Van att vandra som jag är. Istället promenad på morgonen och sedan på lunchen också. Försöker göra skrivstunden till en ceremoni. Tända ljus och lite mumbojumbo.


onsdag 8 oktober 2014

Kalle Anka i husvagnen

Skriver och vandrar. Skriver och vandrar. Läser på eftermiddagarna. Böcker om skrivande. Och Alla vi barn i Bullerbyn. För att se hur man kan skriva i jag-form ur en åttaårings perspektiv. 

Sover nog för lite för efter fem minuters läsande är ögonen som Kalle Anka i husvagnen på julafton. Hjärnan hittar på egna texter som inte alls står i böckerna. Spännande men lätt förvirrande.

tisdag 7 oktober 2014

Absalon, Absalon

Har skaffat nytt kontor. Någon har nämligen tagit bort skrivbordet i källaren på SOL-center. Hittat ett runt fint bord som verkar undvikas av andra studenter. Ligger i Absalon, också en del av SOL-center, men mer i skymundan. Lite växter finns det. Utsikt mot restaurangen. Sorlet. 


Skriver vidare på Snodden och Månkatten. Det är mystiskt och spännande. Rent av lite läskigt. Vid den övergivna fabriken hittar Snodden en död fågel. Vad händer sedan? Jag har hittills inte försökt skriva spännande men nu försöker jag. Ute på nattgammal is känns det som. Spännande att skriva spännande.

måndag 6 oktober 2014

Freud, Snodden och jag

Läser Creative writers and daydreaming av Freud. En liten essä. Även Freud (eller var han först tro?) likställer kreativitet med barnets lek. Utan leken ingen kreativitet. Fast vissa dagar, som idag, är skrivandet trögt. Jag får pressa mig att skriva vidare på berättelsen. Jag tror det är varje gång jag får för mig att planera lite i förväg. Så gjorde jag i helgen. Planerade de två nästa scenerna i Snodden och Månkatten. Idag har jag skrivit dem. Hu, som att vada i slime. Får inte planera. Inte  än. Måste komma ihåg det. Måste. I-n-t-e p-l-a-n-e-r-a.

onsdag 1 oktober 2014

Jag tror

Hela den här veckan har vi haft textsamtal på min kurs. Samtal i den lilla gruppen om varandras texter. Det är en stor hjälp att få läsare som själva skriver och är vana att ge textrespons. De ser och hittar saker och vinklar som varit osynliga för en själv. Jag tror att Snodden och Månkatten, som jag har valt som mitt skrivprojekt, blir en bättre berättelse av samtalen. 

Men en sak som jag har tänkt på vid dessa samtal på skrivarkurser är att man nästan alltid samtalar om en författares förstamanus. Och som Hemingway en gång sa: Förstamanus är skit. Och många andra författare vägrar släppa in andra så tidigt i skrivprocessen. För då riskerar hela berättelsebygget rasa samman. Och ändå, jag har precis fått ett halvdussin andra skrivande och läsande personers syn på ett av mina förstamanus. Och jag tror att det hjälper mig och texten. Och det går ju inte heller att mäta i efterhand om berättelsen blev bättre eller sämre på grund av dessa samtal. Det är bara min tro eller känsla som avgör. Och jag tror på responsen. Till och med på ett förstamanus.