Recension/lektörsomdöme av Ett monster med snurrig päls i BTJ-häftet som går ut till alla bibliotek. Det går inte att läsa texten där om man inte är registrerad som bibliotek eller liknande så jag smäller in delar av texten här.
"Denna fantasifulla monsterberättelse lockar nyfikenheten
redan vid första anblicken med sitt vilda och yviga uttryck. Historien är
skriven med klurig humor på rimmad vers i bästa nonsenstradition, och
tillsammans med de energifulla illustrationerna i blandteknik växer den till
ett varmt och mångtydigt äventyr. (...) Rimmen flyter så rytmiskt och mjukt att
högläsningen av verserna känns verkligt lustfylld. Med ett finurligt samspel
mellan texten, layouten och de djärvt utförda illustrationerna uppstår en
underbar humor, dramatik och sagokänsla. Denna charmfulla bok rymmer med sin
nyskapande stil mycket att utforska för såväl små som stora läsare, den kan bli
en riktig högläsningsfavorit! (...)"
- Boel
Peterson, BTJ-häftet.
Om skrivande och läsande av barn- och ungdomsböcker - Ett monster med snurrig päls - De bortglömda benens hämnd
torsdag 27 februari 2014
onsdag 12 februari 2014
Mörkret skulle vara som ljuset
Jag har inte skrivit något alls nu på en och halv månad. Det är någon slags stiltjefas som uppstår efter att ha skrivit klart något. Först tomhet och dåligt samvete för att man inte skriver något, sedan börjar en långsam uppladdning till nästa skriveri. Många lösa tankar och idéer samlas i skrivböcker, på servetter, kvittobaksidor. Jag är i uppladdningen nu. Läser mycket. Helst fantasy, bilderböcker eller seriealbum. Mina tre favoritgenrer. Följer några tv-serier, Sherlock (fantastisk!) och Game of Thrones (med en blandning av fascination, äckel och trötthet).
Lite vår i luften i Lund. Våren för med sig vemod och, trots allt, ljus och ny luft. Allt är inte mörker längre.
Lite vår i luften i Lund. Våren för med sig vemod och, trots allt, ljus och ny luft. Allt är inte mörker längre.
lördag 8 februari 2014
Vad ska man med en tändsticksasksamling?
Håller på att göra en omstart. Tömmer mors hus. En gammal skola. Hon bodde där i femtio år. Hon sparade på allt som eventuellt kunde ha ett visst värde. Mina gamla samlingar till exempel. Frimärkena, dalahästarna, mynten, tändsticksaskarna och så vidare. Allt fortfarande väldigt prydligt sorterat. Jag var ett barn med stort tålamod. Och få vänner kanske.
Mynten och frimärkena får gå. Men tändsticksaskarna behåller jag.
Mynten och frimärkena får gå. Men tändsticksaskarna behåller jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)