måndag 30 juni 2014

Peter Pan och Wendy


Jag har en del luckor då det gäller att ha läst barnboksklassiker. Jag var vuxen innan jag läste Astrid Lindgren till exempel. Vet inte hur jag lyckades med det. Jag gillade filmerna och tv-serierna. Det var ju Bröderna Lejonhjärta som väckte fantasyn till liv inom mig. 

En annan lucka är de engelska/amerikanska klassikerna. Nyss läste jag Trollkarlen från Oz för första gången. Och nu har jag precis börjar läsa Peter Pan och Wendy. Det gick inte att bara gå förbi en bok med ett sådant utseende.



söndag 29 juni 2014

Från Kaptenens trädgård till Midsommarparken

Nära där jag växte upp fanns det en park, Kaptenens trädgård. Jag minns det som att vi lekte där alltid, barn i alla åldrar. Inte en vuxen så långt ögat kunde se.

Nu bor jag vid en annan park, Midsommarparken. Man ser nästan aldrig barn som leker där utan att en förälder syns i närheten. Det är andra tider. Eller så är det bara jag som är den vuxna nu och perspektivet är ett annat, blicken, upplevelsen.




lördag 28 juni 2014

Healing och feeling

Jag var på healing igår. Första gången för  mig. Mycket spännande och intressant. Med ett öppet sinne så är man mottaglig för allt möjligt.

Har börjat skriva igen. Något som har vilat ett tag. Något lite halvhemligt. 

Semester nu. Fyra veckor. Ska pyssla i trädgården mest. En sväng till Österlen blir det också.

Funderar på att skrota skrivhörnan. Skriver ju faktiskt aldrig där. Det är mer en organisationshörna. Skriver gör jag mer i flykten. Var som helst. När som helst. Gärna utomhus.

onsdag 25 juni 2014

En tusenmilaresa börjar med att man knyter skorna

Tillbaka i vardagen. Dagis- och fritidshämtningar. Koordinering åt dialysföretaget. Men. Jag har hittat tillbaka till energin, humorn och glädjen. Lite grann i alla fall. Mycket tack vare andningen och Inspector Clouseau. Jag läser varje dag. Just nu Raymond Chandler. Hårdkokt, inte helt rumsrent. Men väldigt drastiska formuleringar. Ser på fotbolls-VM. Skoj, skoj. Skriver inte. Tappade greppet om Frasse Ballong. Ska nog försöka mig på lättläst för 6-9åringar istället. Tror jag. Kanske. Kanske göra klart påbörjat? Som Snodden och Månkatten. Eller något nytt? Sagor? Fantasy?

Igår hände plötsligt något. Jag fick bara för mig att börja träna. Är i uselt fysiskt skick. Promenaderna har jag väl hängt i med. Men inget annat. Nåja, igår, en blixtrande Tabata-burpee. En fin uppvisning i att krokna efter en minut samtidigt som femåringen bara öser skrattande på. Så så. En tusenmilaresa börjar med att man knyter skorna.

fredag 20 juni 2014

Alive at Liseberg


Ja, jag har varit på Liseberg.
Ja, jag har mitt första åkpass någonsin. Glöm bort att det står "Lilla" på det.
Ja, klockan är ny men det hör inte hit.
Ja, jag åkte karuseller. Tre.
Ja, jag lever fortfarande. 
Ja, jag mötte min värsta rädsla. Karusellen. 
Ja, jag fick ge mig efter Kaninlandets Stampbanan. Den dödligaste och farligaste bergochdalbanan i hela Skandinavien. Den har kanske bara 1 1/2 sväng. Och en höjdskillnad på 90 cm. Kanske en meter. Men i de här sammanhangen är det som att ha bestigit Mt Everest och åkt stjärtlapp på vägen ner.
Ja, jag lever fortfarande. Jag gör ju det.
 

tisdag 17 juni 2014

Gullholmen III

Klättring/vandring över öns hällar idag. Fiske med håv efter först vattenormar sedan haj eller val. Grodyngel blev fångsten. 


Jag gillar skärgårdar. Det här är första besöket för mig. Om man inte räknar Karlskronaskärgård. Och det gör man inte. Öar är bäst helt enkelt.


Den här ... eh ... måsen kommer ständigt och kollar vad vi gör.

Minigolf blev det också men det tyckte ingen var kul.


Äntligen. En gul pump.

måndag 16 juni 2014

Gullholmen II

Fiskat idag. Barnen, inte jag. Jag bistod med dåliga råd och när linor trasslade sig. En krok i ett hår annars inga missöden. Och inga fiskar. Bara en gren eller en fiskpinne som barnen kallade den. Fint väder lite kyligt. 


Kanske skriver jag lite när barnen somnat. Eller inte. Behöver tänka.

söndag 15 juni 2014

Gullholmen I

Tog oss till slut till Gullholmen. Diverse felkörningar i höjd med Göteborg. Så är det alltid. Min hjärna fattar inte alls vägarna i Göteborg med omnejd. Nåja. Nu har jag rest. Andats och tänkt på Clouseau.

Och Gullholmen är väldigt vackert. Barnen är glada och tycker det är ett äventyr. Inga bilar på ön. Skönt. Bilen är nog den sämsta uppfinningen någonsin. Näst efter mobiltelefonen och kalsongerna.


Jag trodde i min okunskap att ön skulle bestå av Bohusgranit, men nej, det är gnejs. Jag tycker att gnejs är den vackraste bergarten trots att den är så vanlig. Framförallt vacker när den är så blottad och väderbiten som på Gullholmen.


Vilka veck!

Och så Harry så klart. Den blå flodhästen.





onsdag 11 juni 2014

Det är ju ni, juni

Svettig juni hittills. Både väder och aktiviteter. Klassfester, skolavslutning, dagisavslutning, kalas, kalas, kalas, kalas. Men jag andas och tänker på Clouseau. Nästa vecka åker jag och flickorna till en stuga på Gullholmen. Någon vill att jag ska ut och resa. Det är den andra stugvistelsen jag vinner i år. Förra, Visbystugan, fegade jag ur. Men nu ska jag ut ur komfortzonen och ångestoron. Att resa fysiskt är riktigt svårt för mig. Men en ö utan bilar och med härlig granit så långt ögat kan se blir en bra övning.

tisdag 10 juni 2014

De små sakerna och Den glada tanken

När man drabbas av mental ohälsa (som det så prydligt kallas) så är det i slutändan de små sakerna som får en att hitta tillbaka. Eller tillbaka och tillbaka. Jag vill nog hellre bli ännu bättre eller i alla fall annorlunda. De små sakerna som att komma ihåg att andas, att äta sunt, att motionera dagligen, att vistas i naturen och kanske viktigast, att vara här och nu.

Och nyligen har jag börjat bryta tankebanor eller dysterkänslor med hjälp av ett enkelt trick. När mörka tankar eller känslor dyker upp så bryter jag dem direkt med en happy thought och en knackning på huvudet där mörkret uppstod. Egentligen ska man tänka på en plats där man mår bra men det funkar bättre för mig att tänka på något roligt. I mitt fall - Inspector Clouseau. Enkelt och väldigt effektivt.

måndag 9 juni 2014

Österlen

Blixtvisit till Österlen i helgen. Vattnade blommor, grillade över öppen eld, barnen begravde en kråkunge. Skrev lite - går väldigt trögt. Tappat energin då det gäller Frasse Ballong. Kanske dags att byta projekt ett tag. Känner mig osäker när jag skriver för 10-12 åringar. Kanske en bilderbokstext? Eller lättläst fantasy för 6-9 åringar?

Pilträdet.


Kråkungens grav.


Skrivbordet.

söndag 8 juni 2014

Frasse Ballong - var är du?

En svår sak med att skriva är att hitta en persons kärna. Som Frasse Ballongs. Just nu vet jag inte riktigt vem han är. Och det hindrar mig från att få flyt i skrivandet och att hitta de rätta berättelserna. Han är livsnjutare eller försöker vara det. Han försöker tvärtemot vänner och klasskamrater och vuxnas förväntningar på en tolvåring att förbli ett barn. Den biten har jag lånat från mig själv. Men sedan? Ballongen förstås. Men vem är han innerst inne?