Alla dessa vackra böcker

Jag gillar böcker. Under många år köpte jag på mig ett hutlöst antal i en hutlös takt. Säkert en tjugo - tjugofem nya böcker per månad. Det gör jag inte längre. När ska man hinna läsa dem alla? För 2012 ser min läslista ut så här:

1. Elias Portolu av Grazia Deledda
2. Sherlock Holmes vs Moriarty av Arthur Conan Doyle
3. Born to Run av Christoffer McDougall
4. Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami
5. Nio noveller av JD Salinger
6. Beowulf av R Nye
7. Ödets svärd av Andrzej Sapkowski
8. Alla dessa vackra hästar av Cormac McCarthy
9. Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole
10. En hondjävuls liv och lustar av Fay Weldon
11. Lennart Lordis loggbok av Tove Berggren

Elva böcker alltså på ett helt år. Det går långsamt här.

Dagens Industri och öl

Jag har två tvångstankar. Den första råkar jag sällan ut för nu för tiden. Mest för att jag aldrig hamnar i situationen där tvångstanken uppstår. På krogen eller puben. Som student och blivande rockstjärna hände det oftare. Tvångstanken är så här: Säg att man går på krogen med en vän eller vänner och så sitter man där vid ett bord och pratar och dricker varsin öl. Efter en liten stund vandrar min blick mot glaset med ölen som den som sitter mitt emot mig dricker ur. Vi pratar men snart hör jag inte längre vad som sägs. Ölglaset. Jag måste bara ta det och hälla ölen över huvudet på min vän.

Den andra handlar om Dagens Industri. Papperstidningen. Den som trycks på rosa papper. Jag läser den aldrig men varje gång jag ser den ligga på ett bord (säg i fikarummet på jobbet) eller se någon läsa ur den får jag lust att springa fram, slita ut en sida och vika en sjörövarhatt.

Ingen kan vara nere med en ballong, sa Nalle Puh. Det gäller även för sjörövarhattar.

Så här viker man en sjörövarhatt (av Ystads Allehanda).

Skrivhörnan

Jag har en skrivhörna. Där sitter jag nu och skriver det här. En gammal sekretär, en sliten vit korgstol, några anteckningsböcker, pennor, en bärbar dator vars batteri har gått hädan sedan länge. Men framför allt Marsupilamin (som har blivit två efter att ha städat barnens rum), grodan i badbyxor och sparbössan. Just idag har jag gästbloggat om skrivhörnan på Tankar under tallen.

I sjörövarhatten

En gång drömde jag om att köpa en båt och bo på den.  Jag prenumererade till och med på en seglartidning. Minns inte vad den hette. Det var en sådan där ogenomtänkt romantisk dröm så som drömmar kanske ska vara. Jag har bara seglat en enda gång i hela mitt liv. Och det finns ingenting som skrämmer mig mer än mörka djupa kalla vatten. Det skånska bondblodet flyter nog allt för tjockt i mina ådror. Bo på en båt ... Ensamsegla till Franska Guyana ... Hur tänkte jag där? Nu bor jag i radhus med trädgård. Odlar hallon. Sitter vid en sekretär. I Lund. Inget hav här inte.