Äventyret, S/V, båten, the sailing vessel, ägs av sju barn. Mina döttrar är två av dem. Och indirekt är jag också med på båten kan man säga. Vi fick den till skänks av en vänlig Skillingebo. Och igår åkte Äventyret i plurret. Farligt nära Jackass-scener ett tag där. Till slut gick det bra. Ingen av oss kan segla eller vet någonting om båtar. Vi kallar tampar för snören och durk för golv.
Fyra åror finns det. Ett rökskadat segel och en Johnson fyrahästars-motor.
Egentligen är det en gammal dröm för mig det där med båt. Men jag är en typisk landkrabba, en skånsk bonnason, med myllan flytande i ådrorna. Havet är stort och mörkt. Åkern är fast och trygg. Och så simmar jag dåligt. Blir stel som en fiskpinne.
Äventyret är barnens men även jag tänker lära mig segla.
Och crawla. Ifall jag ramlar i.
Vilken härlig båt! Fast tung att ro kan jag tänka... Härligt!
SvaraRaderaJa, hon är fin. Ro går bra om man är två och kan hålla takten. Four Horse Johnson funkar inte än. Ingen kan något om motorer heller.
RaderaStel som en fiskpinne... Sååå rolig bild!!:)
SvaraRaderaEn frusen fiskpinne dessutom.
Radera